Om att välja psykoterapeutisk hjälp
Det finns starkt vetenskapligt stöd för att psykoterapi kan hjälpa klienter/patienter uppnå uppställda behandlingsmål.

Val av psykoterapimetod
Det finns starkt vetenskapligt stöd för att psykoterapi kan hjälpa klienter/patienter uppnå uppställda behandlingsmål. En stor mängd behandlingsstudier och så kallade metaanalyser har dock haft svårt att fastställa att den ena eller andra metodinriktningen generellt är överlägsen den andra.
Det finns många sätt att behandla psykologiska problem. Bland våra vanligaste psykoterapimetoder är varianter av KBT och PDT samt IPT och EMDR. Både KBT och PDT har blivit så diversifierade att det är svårt att tala om dem som avgränsade metoder. Det finns numera varianter av PDT och KBT som påtagligt överlappar varandra.
Vilken terapimetod som, utöver att ha bevisad behandlingseffekt, passar just dig beror på vem du är och vad du har problem med och vem den psykoterapeut du får kontakt med är. Det finns inte någon evidensbaserad generell formel för vem som med säkerhet passar till vilken terapiform. Det kan som klient/patient vara svårt att överblicka och förstå behandlingsalternativen utan att konkret pröva.
Val av terapeut
Val av psykoterapeut är sannolikt den viktigaste frågan att ta ställning till om du skall påbörja en psykoterapi. Det är en fråga som man som klient kan ta ställning till utifrån vad man tror är passande psykoterapimetod, sin kännedom om terapeuten och sina tidigare interpersonella erfarenheter. Psykoterapeuten har ansvar för och behöver ta ställning till vilken evidensbaserad psykoterapimetod som bör användas.
En terapimetod och terapeut som tänker kring problem och lösningar på liknande sätt som du själv gör, kommer att vara enklare att förstå och lättare att lita på. Om du upprepat har försökt komma till rätta med dina problem utan att lyckas kan det för vissa vara lämpligt att ge en oprövad problemlösningsstrategi en chans.
Det följande är några omständigheter som kan vara bra att överväga i valet av terapeut.
Din bild av terapeutens relationsfärdigheter
- Terapeuten är socialt kapabel och agerar professionellt.
- Du uppfattar terapeuten som autentisk och empatisk.
- Du upplever att terapeuten förstår dig och inte är dömande.
Behandlings kompetens
Auktorisation
- Att vara legitimerad psykoterapeut är en samhällsauktorisation som skall garantera en bestämd utbildningsnivå och omfattning av praktisk träning inom det specifika området psykoterapi. Ett körkort. Undvik att gå i psykoterapi hos någon som inte är legitimerad psykoterapeut.
- Leg psykoterapeuter har i de flesta fall samtidigt en grundutbildning som psykolog, läkare eller socionom. Kombinationen av legitimationen som psykoterapeut och någon av dessa grundutbildningar kan betraktas som subspecialiseringar inom psykoterapeutprofessionen.
- Leg psykologer som också är leg psykoterapeuter har den bredaste formella utbildningen och träningen i att konceptualisera och behandla just psykologiska problem.
- En leg läkare/psykoterapeut kan förväntas ha särskilda kunskaper i att behandla psykologiska problem där somatiska förhållanden spelar en viktig roll.
- En socionom /leg psykoterapeut kan förväntas vara särskilt kompetent när psykologiska problem väsentligen sammanhänger med sociala förhållanden.
Yrkeserfarenhet
- Att ha arbetat med psykoterapi under lång tid och med fortlöpande kollegial och offentlig granskning och handledning leder normalt till förbättrat utförande. Ett antal års yrkeserfarenhet i offentligfinansierad psykologisk behandling har sannolikt erbjudit detta och är därför typiskt en fördel.
Fortbildning
- Om erfarenhet kombineras med återkommande, relevant fortbildning ökar sannolikheten att färdigheterna som utvecklas är relevanta och har stöd i vetenskapligt vetande.
Metodinriktning
- Att terapeuten har en tydlig metodinriktning och är väl förtrogen med denna metod är i flertalet fall en fördel.
- Psykoterapeuter som därutöver även har kunskap och färdighet i metoder som är annorlunda huvudmetoden kan förväntas kunna ha ett mer flexibelt, nyanserat förhållningssätt i sin yrkesutövning.