Psykologiska-Test

Om psykologiska test

En central fråga när det gäller psykologiska test handlar om validitet eller, om man så vill, giltighet eller trovärdighet. En anledning till detta är att psykologiska fenomen som till exempel självkänsla eller social kompetens inte går att väga och mäta på samma sätt som fysikaliska fenomen. De är inte mindre viktiga att ta hänsyn till, men det finns ingen absolut referenspunkt för begreppen. En meter definieras till exempel sedan 1982 av den sträcka som ljuset hinner färdas i vacuum under 1/299792458 sekunder. Alla existerande metermått kan stämmas av mot denna aktuella definition och ett metermått är på detta sätt antingen rättvisande eller också inte. Någon motsvarande absolut definition av självkänsla går inte att precisera. Självkänsla kan bara definieras av relativa eller indirekta kriterier. Detta är dock inte liktydigt med att det inte går att veta något om begreppet. Ett robust och användbart vetande är möjligt men det måste fastställas på andra sätt, till exempel genom att triangulera information. Ett okänt förhållande definieras då med hjälp av kombinationer av förhållanden som är kända, jämförbart med tillvägagångssättet inom trigonometri, där ett avstånd till en punkt kan bestämmas baserat på avståndet mellan och vinkeln från två andra punkter.

Validitet innefattar begreppen tillförlitlighet och trovärdighet. När vi använder en testmetod skall ett test visa i princip samma sak, om vi mäter samma fenomen upprepade gånger, annars är det inte tillförlitligt. Testet måste också mäta vad testet gör anspråk på att mäta, annars är det självklart inte användbart för detta syfte. Det är framförallt detta sistnämnda som, i brist på absoluta referenser, blir komplext.

Frågan är som regel inte, vilket man lätt kan förledas att tänka, om ett sätt att mäta psykologiska fenomen, det vill säga en testmetodik, är valid eller inte. En sådan frågeställning skulle kunna liknas vid situationen med en samling blinda personer runt en elefant, som var och en skall beskriva elefanten och där man frågar sig vilken enskilt beskrivning som är den rätta. En taktil beskrivning av elefantens svansparti är användbar om syftet är att beskriva denna del på ett djur. En testmetod är en form av perspektiv. Det är inte ett perspektivs giltighet som skall eller kan prövas, det beror på vad man tittar på och vad man vill veta. Det man kan fråga sig och därtill också förvänta sig ett klart och tydligt svar på är om ett specifikt test mäter vad det närmare bestämt är avsett att mäta.

Sammanfattningsvis kan man säga att när man använder psykologiska testmetoder och drar slutsatser av specifika test är tillräckliga kunskaper om vad test mäter och inte mäter och vilka slutsatser man kan dra av detta avgörande för nyttan av att använda test. Hellre ett dåligt test i händerna på en kompetent person, än ett bra test som hanteras av personer med bristande kunskaper.

Om man vill orientera sig mer grundligt i olika psykologiska tests trovärdighet och jämförbarhet med test inom andra kunskapsområden finns det en relativt lätt tillgänglig, välgjord vetenskaplig artikel som bygger på meta-analyser och omfattande datamaterial. En slutsats av detta arbete, som utmanar tidigare föreställningar om psykologiska test, är att dessa står sig väl i konkurrens med vedertagna test som används inom andra, jämförbara kunskapsområden.

Meyer, G. J., et al. (2001). ”Psychological testing and psychological assessment. A review of evidence and issues.[see comment].” SO – American Psychologist. 56(2):128-65, 2001 Feb. Abstract: This article summarizes evidence and issues associated with psychological assessment. Data from more than 125 meta-analyses on test validity and 800 samples examining multimethod assessment suggest 4 general conclusions: (a) Psychological test validity is strong and compelling, (b) psychological test validity is comparable to medical test validity, (c) distinct assessment methods provide unique sources of information, and (d) clinicians who rely exclusively on interviews are prone to incomplete understandings. Following principles for optimal nomothetic research, the authors suggest that a multimethod assessment battery provides a structured means for skilled clinicians to maximize the validity of individualized assessments. Future investigations should move beyond an examination of test scales to focus more on the role of psychologists who use tests as helpful tools to furnish patients and referral sources with professional consultation. [References: 440]

Det finns en hel del forskning som jämför olika sätt att göra bedömningar. En sammanfattande slutsats av detta är att formella, mekaniska, algoritmiska bedömningar typiskt är mer tillförlitliga än informella, subjektiva, impressionistiska bedömningar, i de fall bägge alternativen finns tillgängliga. För att i praktiken göra en valid, mer komplex bedömning förutsätts en välinformerad viktning och integration av information. För den som vill fördjupa sig i detta ämne är en klassisk artikel:

Grove, W. M. and P. E. Meehl (1996). ”Comparative efficiency of informal (subjective, impressionistic) and formal (mechanical, algorithmic) prediction procedures: The clinical-statistical controversy.” Psychology, Public Policy, and Law 2(2): 293-323. Abstract: Given a data set about an individual or a group (e.g., interviewer ratings, life history or demographic facts, test results, self-descriptions), there are two modes of data combination for a predictive or diagnostic purpose. The clinical method relies on human judgment that is based on informal contemplation and, sometimes, discussion with others (e.g., case conferences). The mechanical method involves a formal, algorithmic, objective procedure (e.g., equation) to reach the decision. Empirical comparisons of the accuracy of the two methods (136 studies over a wide range of predictands) show that the mechanical method is almost invariably equal to or superior to the clinical method: Common antiactuarial arguments are rebutted, possible causes of widespread resistance to the comparative research are offered, and policy.

Läs mer om test counseling >>